All good things come to an end

…så även roliga jobbvikariat. Idag är min sista dag som barnbibliotekarie på Landskrona bibliotek och redan imorgon tar jag tåget till Kävlinge istället. Jag byter folkbibliotek mot skolbibliotek, vikariat mot tillsvidaretjänst, kollegor jag känner mot kollegor att lära känna… det är spännande men också vemodigt att byta detta trygga mot något jag ännu inte har grepp om. Men det brukar ju ordna sig. Man vänjer sig och snart är det nya jobbet vardag.

Jag säger tack och hej, men det betyder inte att jag aldrig mer kommer höras av. Rätt vad det är så kanske jag gästbloggar från grannkommunen.

dadaist för en timme…

 Det är tråkigt att Anna Clara Törnqvist inte har fler kvällar den här
hösten på Landskrona Stadsbibliotek. Det var klart inspirerande att
ha en så kunnig och kul cirkelledare att diskutera Selmas verk med.
Anna Clara lämnade en del lästips kring Selma och jag för dem
härmed vidare till er.
Livets vågspel av Vivi Edström
Känslans röst : det melodramatiska i Selma Lagerlöfs
romankonst av Maria Karlsson 
Mammas Selma: Selma Lagerlöfs brev till modern av
Ying Toijer Nilsson (red.)
Sophie Elkan: hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf av
Eva Helen Ulvros
Helgon och gengångare: gestaltningen av kärlek och rättvisa i Selma
Lagerlöfs diktning av Gunnar Wiedel

              

Inte bara Stadsbiblioteket har ändrat sina öppettider. Även stadens
museum har det.Då kan man bland allt annat en mörk novemberkväll
gå och höra om Nelly Walden, der Sturm,dadaister, kubister och futurism.
Sedan kan man låtsas vara dadaist för en timme och göra sina egna skapelser
till julkort. Roligare och knäppare än alla Disney-tomtar i världen…

Smakprov

Igår, måndagen den 23 november 2009, tillkännagavs Augustprisvinnarna. I den skönlitterära kategorin blev det den förhandstippade De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg som vann. I kategorin facklitteratur blev det Att överleva dagen (i skrivande stund finns det ännu ingen katalogpost på boken) av Brutus Östling som kammade hem priset.

Av en händelse upptäckte jag också idag sidan www.smakprov.se där man kan bläddra lite i olika böcker för att få just ett smakprov. Tyvärr fanns inte De fattiga i Łódź där, men väl Östlings bok. Detta är en väldigt intressant tjänst, att få ett glimt av och kunna ”bläddra” i böcker på skärmen. Det är dessutom snyggare än till exempel Adlibris provläsningsavsnitt.

En annan intressant tjänst är www.screencast-o-matic.com. På denna sida kan man direkt i webbläsaren spela in vad man håller på med på skärmen, något jag försökte mig på när jag bläddrade i Östlings bok. Resultatet kan förhoppningsvis ses nedan!

Tipp-tapp/tick-tack

Tycka vad man vill om saken, vi är oundvikligen och obönhörligen på väg dit. Mot julen alltså. Redan till helgen är det första advent och sen rasar det på med julmarknader, luciafiranden, glöggkvällar och hipp som happ så är det kvällen före julafton och man har inte hunnit hälften av vad man tänkt.

Julens närmande märks även här på biblioteket. Redan före helgen började vi så smått tömma magasinets hyllor på julpysselböcker och julskivor och under veckan kommer vi sakta men säkert utöka julhyllan med bilderböcker och julberättelser.

Vi har också ett speciellt julprogram (kolla bibliotekets kalender) för de sista veckorna innan jul. Det blir julsagor och julsånger på våra vanliga sång- och sagotider och vi kommer ha inte mindre än två julteatrar, Tomtesäcken som försvann den 12:e och Tomten som inte tyckte om gröt den 16:e december.

Att vända blad

Inte sällan i mitt jobb får man frågan om vad som egentligen är poängen med att läsa böcker. Inte en helt lätt sak att svara på då en tillvaro, enligt min mening, utan böcker helt enkelt skulle vara enormt tråkigt. Ett väldigt vagt och intetsägande svar, dock kan jag känna igen mig ganska mycket då jag läser en helt fiktiv historia om en helt annan och totalt osannolik person som börjar läsa böcker.

Den brittiska drottningen råkar vid ett svagt ögonblick gå in i sin lokala bokbuss i Alan Bennetts Drottningen vänder blad. Taktfull som hon är för att inte förarga den förvånade bibliotekarien lånar hon naturligtvis en bok. Och då hon är uppfostrad att avsluta den bok man börjar på och att detta inte är någon oangenäm upplevelse fortsätter hon att läsa böcker.

Detta börjar sätta hennes tillvaro i gungning. Att tala om ingenting med viktiga statsmän till gäster vid middagar och tjänstefolket vid resor börjar bli tråkigt, se Niagarafallen för fjärde gången likaså. Att komma till invigningen av parlamentet i tid är inte viktigt, få med sig sina nya bok så att man har något att göra under denna trista väntan är viktigare. Hon börjar av sin omgivning, däribland premiärministern, anses som tråkigare, mer ouppmärksam och kanske rentav senil. När hon dessutom får inspiration att lust att börja skriva själv börjar saker och ting leda till ett väldigt revolutionärt slut.

En pärla av flera skäl, en  kärnfull satir och fabel som utan att driva sina teser och humor för långt ger ett oändligt antal boktips för boknördarna. Författaren Alan Bennett (född 1934) har erfarenhet både från den rena komedin och mer allvarliga dramapjäser har skrivit en pricksäker och vänlig bok där vi läsare kan känna igen oss i, försvara oss med och givit oss ännu en anledning att slippa den där tråkiga riktiga världen för ett tag till.

Att göra: -Skriva blogginlägg

Nu är det inte bara länge sen jag skrev, det är VÄLDIGT länge sen jag skrev och jag kan bara skylla på listorna.

Mitt skrivbord har under de senaste veckorna varit fyllt av listor på saker jag ska göra, röriga listor med överstrykningar, pilar hit och dit och en massa uppmaningar att förbereda det ena eller det andra, göra affischer om det tredje och fjärde, sammanställa material till den femte och den sjätte… Ja, ni fattar. Och inte på någon enda av dessa listor har jag lyckats komma ihåg att skriva ”-Skriva blogginlägg”. Det är ju sannerligen en nackdel med listor, man måste komma ihåg vad man ska göra för att det ska hamna på listan så att man kommer ihåg att göra det. Men inte alla är list-människor. Jag förstår inte hur de listlösa får nåt gjort, jag skulle inte klara det.

Den senaste veckan har jag läst två böcker som har en lista i titeln. De handlar båda om amerikanska highschool-ungar och i båda förändrar Listan huvudpersonernas framtid. Men ungefär där slutar alla likheter.

Listan av E. Lockhart handlar om snart 16-åriga Ruby som efter 5 panikågestattacker på 10 dagar tvingas till en terapeut för att bena upp vad det är som oroar henne, förutom det faktum att pojkvännen gjorde slut; bästisen blev ihop med honom istället, alla vännerna började behandla henne (Ruby alltså) som en pestsmittad, hon misslyckades på ett matteprov och plötsligt blev betraktad som en slampa man kunde skriva elaka saker om på toaletterna. Listan, i Rubys fall är den lista på alla killar hon kysst, pussat, velat kyssa, någon gång funderat på hur det skulle vara att kyssa men aldrig ens pratat med och så vidare. Listan som leder till Rubys fall från ganska populär till utesluten. Listan är ingen stor litteratur, men ett lite lagom tidsfördriv för de som gillar Meg Cabots böcker eller kanske Cathy Hopkins ”Killar, kompisar”-serie.

Nick & Norahs oändliga låtlista  (är filmad 2008)är nåt helt annat. Den handlar om… Nick och Norah, inte så förvånande. Och lite musik. Nick är den straite Queercorebandsbasisten som nyligen blivit dumpad av sin blonderade tjej Tris och irrar runt i dimman. Norah är skivbolagsdottern som iklädd bylsiga flanellskjortor ägnar alla utekvällar åt att ta hand om sin kompis Caroline (som har en tendens att överförfriska sig) och som funderar på om hon rent av är frigid. Scenen är New Yorks queera klubbvärld, öppen för alla som är öppna för allt. Under en lång natt korsas Nicks och Norahs vägar, missförstånd blir till oförstånd som leder till samförstånd och anar vi lite, liiite kärlek där också. Behöver jag säga att jag älskar det här? Varannat kapitel är skrivet av Rachel Cohn (kommer med ny bok på svenska i januari, Du vet var jag finns) och vartannat av David Levithan som även skrivit den hopplöst romantiska Ibland bara måste man.

Fest och mys…

På fredag 6 är det dags för fest.
På med finskorna och dags att piffa till sig. Litterärt gästabud på biblioteket!
Runda landgångar från Kryddgårdens catering i Löddeköpinge. Mums!

Författarna som gästar oss är Elsie Johansson och Erik Wijk.
Vem är Elsie? – En mycket uppskattad författarinna som nog är mest känd för sin triologi om Nancy.
En kvinna som verkar ha mycket humor att döma av våra telefonsamtal, säger gästabudsarrangören Eva Persson.
 Vad skriver Elsie?

 

Vem är Erik? Erik verkar vara en sympatisk människa som på sin hemsida skriver att han tycker det är viktigare att stimulera en vilja till sanning och rättvisa än att själv ha rätt i varje läge.
Vad skriver Erik?

På måndag 9 är det dags för mys. Kura ihop dig 
och lyssna på högläsning av Fänrik Ståls sägner.
Från Lund kommer historieprofessorn Sverker Oredsson
och pratar om grannlandet Finlands historia.

Hundar

I kväll, tisdagen den 27 oktober -09, är det ett föredrag på Stadsbiblioteket här i Landskrona om berömda hundar. Det är Ulrik Alm som berättar över temat ”Berömda hundar från Pompe till Laika”.

Detta får mig osökt att tänka på böcker med hundar som berättare och huvudperson i några romaner.

Den första som kommer i min tanke är Paul Austers bok Timbuktu. Den handlar om hunden Mr Bones och hans vandring mellan olika ”ägare”. Berättelsen tar sin början i hur Mr Bones vinddrivne luffarhusse, Willy, är på väg att dö, och vi får veta en del om honom och hans tidigare liv av Mr Bones. När man lämnar denna världen, då får man ta sig till en plats som heter Timbuktu, det har Willy förklarat för Mr Bones.

Enzo och konsten att köra fort i regn handlar om hunden Enzo och hans husse, formel 1-föraren Denny Swift. Denny förlorar sin fru som fått en hjärntumör, och står kvar som ensam förälder till dottern Zoë, som han står i begrepp att mista vårdnaden om då han blir anklagad för sexuella övergrepp av en ung kvinna. Enzo vet dock hur det egentligen ligger till.

Enzo får lära sig av sin husse hur man kör formel 1, de brukar titta på videoupptagningar av loppen, något som Enzo uppskattar till fullo.

När en förare reagerar, säger Denny, är det viktigt att komma ihåg att bilen inte är bättre än sina däck. Om däcken tappar fästet spelar ingenting annat någon roll.

Den sista boken jag tar upp här är 52 samtal med en terrier. Det är Stefan Eklund som i sina morgonpromenader i ett regnigt Borås samtalar med sin terrier Svante. Ofta rör sig diskussionerna om litteratur; till exempel om Werner Aspenström, Tomas Tranströmer (dikten Romanska Bågar, som Svante anser vara populärpsykologisk hötorgspoesi) eller Tjechov. Men samtalen rör också fotboll och whisky. (Laphroaig är Svantes favorit.)

En varning är dock på plats att utfärda vad gäller böcker ur hundperspektiv. Ett hundliv är ju, som vi alla vet, oftast kortare än ett människoliv, det sägs att det går sju hundår på ett människoår. Det oundvikliga slutet på ett liv blir ofta skildrat i det oundvikliga slutet av en bok, så se till att näsdukar finns nära till hands, om du likt mig är lite blödig av dig…

Veckans signum – Stickning

På grund av årstiden, en drös av program på biblioteket inom detta område inom de närmsta dagarna och att jag av det övriga bloggkollektivet ses som experten ska jag ge mig på den flitiga besökta hyllan om stickning. Ämnet har naturligtvis ett eget signum inom vårt kära SAB-system, Qccaa, men har i vår hylla slagits ihop med signumet över, Qcca som heter Kläder och sömnad, där den får dela plats med andra platskrävande media som virkning (Qccab) knyppling (Qccac) samt broderiets (Qccad) olika underkategorier så som märkning (Qccadb), hopdragssöm (Qccadc), korsstygn (Qccadd) och vitbroderi (Qccade). För att inte glömma den sorgligt ofta förbigångna Qccada om Landsskapssöm och sömmar från olika länder med möjligheten att dela in böcker efter systemets geografisignum, där exempelvis skånsk landsskapssöm blir Qccada-cba, cba hämtas då från geografiämnet N och är Skånes signum, Hälsinglands landskapssöm klassificeras Qccada-ccb och liechtensteinsk dito blir Qccada-fbi.

Qc i ett större perspektiv handlar om matlagning (Qca) hemmets vård (Qcb)och följs av de kanske än mer fascinerande signumen Personlig hygien (Qcd), Umgängeskonst (Qcg) och Privatekonomi (Qci). Q (Ekonomi och näringsväsen) använder sig verkligen av dessa begrepp i en verkligt vid bemärkelse där allt från Landsskapsskötsel (Qe) till Post och televäsen (Qj) ingår.

Qcca är relativt omfångsrik där de olika ovan nämnda ämnena fördelar sig ganska jämnt.  Ännu en anmärkningsvärd sak på denna hylla är dess tidlöshet; nya, halvgamla och böcker från 1970-talet samsas ganska naturligt, är ganska lika varandra utseendemässigt och lånas ut lika mycket, vilket är konstigt då det faktiskt handlar om något så flyktigt som kläder och mode. Vilket i och för sig också det kan vara fascinerande, men jag tror ändå i slutänden att jag föredrar att göra tjugo armhävningar än att ens ta på mig en stickig tröja. Men det är nog bara jag, då man ser på ämnets popularitet under dessa dagar.

Twilight

Hejsan , praktikanterna Paulina och Henrik här, vi har tänkt skriva lite om Twilight boken och filmen för er läsare.

Handling: Bella eller Isabella som hon egentligen heter är en helt vanlig sjuttonårig flicka som bor i Phoenix, Arizona. Där bor hon med sin mamma och och styvpappa. Nu har hon tagit beslutet om att flytta till sin pappa eftersom att hennes mamma och styvpappa ska börja flytta omkring pga. att han är ett baseboll proffs. Hennes pappa bor i USA’s kallaste och regnigaste stad, Forks, Washington.

Väl inflyttad hos sin pappa i Forks så fortsätter Bella som vanligt med sitt liv, Hon går i skolan, hennes pappa jobbar som polis och dom käkar  på samma ställe varje kväll. För att kunna ta sig till skolan varje dag så har hennes pappa köpt en bil utav sin kompis, Indianen Billy Black. I samband med detta  så träffar hon även Billy Blacks son, Jacob. Bella och Jacob blir snabbt goda vänner.

En dag när Bella och hennes nyfunna vänner sitter i matsalen på lunchen så får hon syn på ett gäng mystiska personer. Alla är likbleka, tysta och håller sig för sig själva och sedan så kommer den mystiska av de alla. Bella kan inte slita blicken ifrån dessa underliga människor, dom är inte som andra personer i denna värld. Dom sticker ut från mängden med deras underligt vackra utseende, speciellt en av dom. Bella frågar sina vänner vem de där människorna är och hon får svaret ”The Cullens” och Edward är namnet på killen Bella inte kan slita blicken från.

Vem är den här mystiske Edward? Vad är hans hemlighet? Vill Bella ens veta?

Trailer

Vad tycker vi om Twilight? Vi tycker att Twilight är en väldigt bra bok och film. Enda sen vi läste den första gången så var vi fast och totalt älskade boken. Sen när vi såg filmen så var vi ännu mer förälskade i denna historia. Vi har aldrig läst eller skådat något som är som Twilight och det gör verkligen Twilight serien till one of a kind. Vi har verkligen inte något negativt att säga om Twilight. Vi rekommenderar att ni läser boken även om ni redan har sett filmen först, för att i boken händer det lite mer…

Twilight Serien av Stephenie Meyer

Twilight (Om jag kunde Drömma)

Twilight finns på Dvd

New Moon (När jag hör din röst)

New moon har biopremiär den 20 November 2009

Eclipse (Ljudet av ditt hjärta)

Breaking Dawn (Så länge vi båda andas)