Lars Gustafsson besöker biblioteket på tisdag den 31 januari.
Lars Gustafsson har publicerat böcker sedan 50-talet. Cirka 60 verk av poesi och prosa.
Lars Gustafsson har och är engagerad i  kultur- och samhällsdebatt.  1962-72 var han redaktör för BLM.
Lars Gustafsson har varit litteraturkritiker på Expressen och Svenska Dagbladet.
Lars Gustafsson har ofta vistats utomlands. 1970-72 bodde han i dåvarande Västberlin. Från 1982 bodde han i Austin, Texas, där
Lars Gustafsson tjänstgjorde som professor i filosofi och germanska språk vid University of Texas. 
Lars Gustafsson är sedan 2006 åter bosatt i Sverige.
Lars Gustafsson har en blogg.
Lars Gustafsson är en av våra internationellt mest kända författare.
Lars Gustafsson besöker biblioteket på tisdag den 31 januari. Kl 19.

Då kan du börja med att läsa Håkan Hallanders klassiska bok Husdjur till husbehov!

Första gången den titeln såg dagens ljus var 1978 och nu har den kommit i nytt tryck, inskannat från en tidigare utgåva. Det verkar som om en ny grön våg är på gång.

Skulle du vilja ta ännu ett steg kan boken Ekologiskt lantbruk : odling och djurhållning av Inger Källander vara intressant, där du får veta allt du behöver för ett lyckat ekologiskt lantbruk och även hur du kan få snurr på ditt odlande för kommersiellt bruk. Jag bläddrade lite i potatiskapitlet där rubriken är ”En omtyckt men krävande knöl” och upptäckte att potatis kan drabbas av många olika sjukdomar och angrepp. Den verkar nästan lika känslig som ett nyblivet dagisbarn. Det talas om bladmögel och brunröta, om nematoder och knäpparlarver, om groddbränna och skorv. I boken får du redan på hur du undviker dessa smittor på bästa sätt.

Även om du inte har tankar på att starta egen produktion kan du i alla fall läsa om hur du bäst tar tillvara naturens resurser genom att äta efter säsong. Mats-Eric ”Den hemlige kocken” Nilsson har kommit ut med Smakernas återkomst : när maten följer årstiderna där du får reda på när grönsakerna peakar i smaken och är som godast.

Under 2011 har ett flera diktaturer fallit och diktatorer dött.
Då började vi fundera på att, i vårens öppna läsecirkel på stadsbiblioteket, se hur diktatorn skildrats inom skönlitteraturen.

Hur tänker en diktator?
Vilka faktorer är det som påverkar hur en diktator ser på sin roll och sina undersåtar?
Under våren läser vi tre romaner där diktatorer skildras; Miguel Ángel Asturias, Gabriel Garcia Márquez och Mario Vargas Lhosa.
Vi börjar med att läsa Niccolò Machiavellis klassiska råd till den enväldiga Fursten.

Den öppna läsecirkeln kommer i vår flyttas till lördagar klockan 11. Du kan komma en gång eller fyra gånger och du behöver inte anmäla dig i förväg.

Vill du veta mer kan du ringa Annika 0733-47 35 15 eller maila annika.liljengren@landskrona.se. Det är ännu några veckor innan vår första träff och vill du hinna läsa första boken innan dess kan det vara dags att sätta igång!

Vårens datum:

28/1 Niccolò Machiavelli – Fursten

3/3 Miguel Ángel Asturias – Presidenten

21/4 Gabriel Garcia Márquez – Patriarkens höst

2/6 Mario Vargas Lhosa – Bockfesten

Bara det gjorde honom populär som kommentator i tv-sofforna och debattörpanelerna, dock vill jag nog mena att hans mer hehjärtade hyllningar till sina hjältar är de mest läsvärda. Dessa förebilder var exempelvis George Orwell och Thomas Paine som han skrivit väldigt fina biografier om, varav den senare finns på svenska.

Thomas Paine (1737-1809) har ganska orättvist varit en problematisk typ i filosofihistorien, radikal för tidigt i historien, för specifik politiskt för att bli riktigt omtyckt hos härskare och kollegor. Han hade ett ganska vilt liv, föddes i enkel förhållanden i England, publicerade flera radikala skrifter som blev populära hos folket och ogillade hos de styrande i både England, USA och Frankrike. Paine blev dock medlem i franska nationalförsamlingen, personligt bekant med både Napoleon, Edmund Burke och flera av den amerikanska republikens grundare, men också åtalad i både England och Frankrike av politiska skäl. I mycket en otidsenligt sympatisk figur politiskt och filosofiskt; för demokratiska styrelseformer, för folkets rätt att avsätta dåliga härskare, mot politiska mord, mot förföljelserna av indianerna och mot slavhandel. En man som hade goda principer, talade om dess konsekvenser även då det kunde äventyra hans egen frihet och skrev slagfärdigt för vanliga människor.

Hitchens identifierar sig onekligen mycket med Paine och har skrivit en rolig, lärd och lättläst biografi. Även Thomas Paines Människans rättigheter finns tillgänglig, också den mycket inspirerande och dagsaktuell läsning.

I boken får Mamma Mu följa med till biblioteket (eller blibluteket som hon säger) där hon övar sig på att läsa. När hon kommer hem är Kråkan hemskt nyfiken på var hon har varit någonstans. Samtalet som följer emellan de båda vännerna är så fint att jag måste citera några rader:

Mamma Mu tog sin bok i famnen och blundade.
– Jag var på blibluteket. Jag läste, sa hon längtansfullt.
Kråkan stönande.
– Kor kan inte läsa böcker. Kor SKA inte läsa böcker! Kor ska vara hemma!! Krax!
Kråkan sjönk ihop och satte sig på marken.
– Varför kan du inte göra lite vanliga saker? sa han ynkligt. Cykla och klättra i träd och sånt.
– Det är så musigt med böcker Kråkan, sa Mamma Mu. Om man kan läsa, så kan man få veta nästan allting!

Mamma Mu gör sitt yttersta för att övertyga sin vän om att det faktiskt är så att ”alla är välkomna på blibluteket!”, till och med kor som vill läsa Pippi Långstrump. Kråkan som till en början är skeptisk blir sedan inspirerad och bestämmer sig för att skriva en bok själv. Boken ska bli berömd och få nobelpris tänker han. Liksom alla de andra böckerna om Mamma Mu är detta en underfundig, rolig och varm historia. Wieslander och Nordqvists samarbete är fortfarande, nästan tjugo år efter att första boken kom ut, en svårslagen kombination av text och bild. (Ko)m och låna! 

Den sista boken jag tänkte på hamnar egentligen på den skönlitterära avdelningen även om den troligtvis rymmer lika mycket källmaterial och inlevelse som en vanlig biografi, vilken är nobelpristagaren Mario Vargas Llosas Keltens dröm, som handlar om irländaren Roger Casement (1864-1916): idag kanske mer okänd, men var den var som avslöjade belgarnas terrorvälde i Kongo (som också skildrades fint i Adam Hotchilds Kung Leopolds vålnad), förtrycket av indianerna i Peru och förespråkare för irländsk självständighet, men avslöjad som landsförrädare då han sökte tysk hjälp i den irländska frågan under det första världskriget. Han blev avrättad av britterna i total vanära efter att ha avslöjats som homosexuell (möjligtvis även pedofil). Vargas Llosa kan i andra böcker ibland bli kylig och göra alldeles för komplicerade romanbyggen, men i denna gör han en mer lättläst och engagerande roman. En fantastisk episk och dramatisk historia, fint tecknade karaktärer  och svåra moraliska dilemmen. En bok om en person som var en hjälte men dog så utstött man bara kunde bli och är lite svårhanterlig fortfarande.

Företagschefers liv brukar sällan bli några fantastisk historier, men Steve Jobs var ingen normal typ. Få människor har påverkat vår vardag såpass mycket som denna dataentreprenör och Applegrundare som på fler vis än man tänker på det öppnat upp den digitala världen för alla. Han var den som drev igenom grejen att använda mus, att en dataskärm ska vara vit mot svart text och att teknikprylar förutom sin funktionalitet också ska se bra ut.

Dock handlar hans biografi inte bara bara teknik, vacker design och  persondatorernas historia, här får man Jobs interaktion med föräldrar, adoptivföräldrar, syskon, medarbetare, företagsledare, presidenter samt flickvänner och fruar, något som ofta blir underhållande på grund av Jobs kompromisslösa stil och förmåga  att ständigt hamna i blickfånget. Biografen Walter Isaacson skönmålar inte sitt objekt som många andra företagsbiografier gör, utan hamnar nästan tidvis i andra fållan, vilket är lite synd. Men läsvärt är det definitivt.

Gå på spektakel så ofta du vill, kära barn, men förskona mig från sådana griller!

Så  kunde det låta när en kvinna ville förverkliga sina drömmar på 1870-talet.
Siri von Essen vill bli skådespelerska men sådant spektakel vill inte hennes far
veta av.

De gifte sig sommaren 1872, på Siris tjugotvåårsdag. Ett år senare
gav hon liv till en ljuvlig liten flicka. 
       Och något slutade leva inom henne.

Istället gifter hon sig ståndsmässigt med löjtnant Carl Gustaf Wrangel.
Och då är det än mer svårt att få skådespelardrömmarna att gå i uppfyllelse.
För blev Siri aktris så var Carl tvungen att lämna sin ställning som svensk officer.
Siri blir bekant med den store författaren August Strindberg och de talar om jämställdhet
inom äktenskapet och han uppmuntrar hennes drömmar om teatern och de blir förälskade.

Och det är något helt annat att som högborgerlig, för att inte tala
om adlig, hustru till en officer, och en mor till en liten dotter, i 1870-talets
Stockholm offentligt ta språnget in i en annan mans famn.
    ”Den förbannade författaren!” skrek Betty. ”Jag visste att han inte
var att lita på!”

Och så lämnar hon Carl för August Strindberg  med allt vad det innebär…

Lena Einhorn är författare till bland annat Siri och även filmare och regissör och det bästa av allt är att hon kommer till Landskrona i  vår!
Fler böcker om Siri von Essen hittar du här.

Då och då tar jag tillfället i akt att göra två saker samtidigt, nämligen äta och läsa. Det är ju egentligen ett rätt ohyfsat beteende, särskilt när det sker i lunchrummet där det ofta sitter kollegor och  äter samtidigt. Men jobbar man på bibliotek kan man liksom komma undan med det ändå. Tror jag. Jag vet inte hur snacket går bakom min rygg. Jag tror nog inte att Magdalena Ribbing skulle ge sitt godkännande trots biblioteksmiljön.

Hur som helst så har jag nu senast läst Den sista goda människan av A.J. Kazinski. A.J. Kazinski är en pseudonym för ett par danskar, Anders Rønnow Klarlund (filmare och författare) och Jacob Weinreich (författare). Dom har knåpat ihop en deckarhistoria med siffermystiska kabbalatoner. Storyn är rotad i främst Köpenhamn men utspelar sig även en del i Venedig. 

Huvudpersonen är en sympatisk köpenhamnspolis som heter Niels Bentzon, som är en av de bästa förhandlarna som man kallar in vid gisslansituationer. Han får från en polis i Veneding uppgifter om ett världsomspännande mysterium där goda människor dör, där alla har ett mystiskt mönster inpräntat på ryggen. Därefter rullar handlingen på i behaglig takt. I sina efterforskningar efter goda människor som kan stå på tur att råka illa ut, träffar han på en astrofysiker, Hannah Lund, som med hjälp av sitt siffersinne och mönsterseende hjälper honom med gåtan.

Att dra paralleller till Dan Brown är inte extremt långsökt, men inte heller helt rättvist (för lite av hemliga sällskap och konspirationsteorier). Jag gillar karaktärsbeskrivningen och får sympati för huvudpersonerna. Filmrättigheterna ligger hos Lars von Triers bolag Zentropa, och visst är boken filmiskt skriven, en av författarna är ju dessutom filmare, så det dröjer nog inte så länge innan vi får se den på vita duken.

Den andra boken jag vill tipsa om är Modemanifestet av Sofia Hedström och fotografen Anna Schori. Det är en bok där Sofia Hedström provar på en shopping-detox för att prova hur det går att låta bli att handla kläder på ett år, detta trots att hon själv är modejournalist och på nära håll umgås med frestelserna. Konceptet går ut på att man ska hitta sin egen stil och förnya och förändra de kläder man redan har, vilket utmanar kreativiteten och sparar plånboken och miljön. Om du alltför väl känner igen dig  i En shopaholics bekännelser kan denna bok vara en bra medicinkur mot fortsatt beroende. Du får lära dig att man kan stajla till sig genom att gräva ner T-shirts i jorden några månader, tvätta byxor i kaffe, bleka roliga mönster på jeansen med hjälp av virkade dukar och, min favorit, göra ett tufft läderförkläde av en gammal skinnjacka.

Ta en titt på svtplay där en intervju med bokskaparna ligger kvar till 27 mars 2012, eller gå in på Modemanifestets facebooksida.